Nu flyttar jag över till bloggen: odnovelleer.blogg.se och skriver där istället! Jag kommer att göra om novellen, men den kommer att handla om typ samma sak! MADDE&CLARA, ja jag gör gärna ett länkbyte! Länkar er på min nya blogg! :)

 

odnovelleer.blogg.se odnovelleer.blogg.se http://odnovelleer.blogg.se http://odnovelleer.blogg.se

---

Idag var Dagen med ett stort D. Jag vaknade av att mamma kom och satte sig på min sängkant. Jag låg med ryggen mot henne, så hon la sin ena hand på mina axel och skakade på mig lite lätt. "Dags att vakna nu Alina" sa mamma. Jag vaknade när jag hörde hennes röst, jag blev så glad av att höra henne. Jag la mig på rygg och gnuggade mig i ögonen, och kollade sedan på mamma. När jag vände mitt huvud mot hennes sprack hon upp i ett leende och sa "Godmorgon min skatt", och gav mig en puss på pannan. Mamma gick ut ur mitt rum och jag satte mig upp i sängen. Jag kom på vad det var för dag, och sprack upp i ett leende, men samtidigt kände jag på mig att jag kunde gråta mig till döds. Jag gick upp ur sängen och gick mot min garderob. Jag öppnade garderoben, och såg att den var helt tom. Jag kom på varför, och vände mig om och såg att jag hade lagt upp en liten outfit som jag skulle ha idag, så dagens outfit vart ett par svarta byxor och en vit blus. Sen satte jag upp håret i en hög hästsvans, efter att jag borstat det. Jag gick ner mot köket för att äta frukost, men då ropade mamma på mig "Alina, skulle du kunna ge Lady mat?" Lady är min lilla jack russel terrier, och ja, hon är MIN. "Sjävklart" sa jag, och fyllde på Lady's lilla matskål med mat och bytte vatten åt henne. Sedan öppnade jag kylskåpet för att se om det fanns något gott att äta till frukost. Jag åt alltid frukost på morgonen, för det är det jag lever på resten av dagen. Men jag kände mig helt tom i magen, smärta var det ända som fanns där. Men jag kunde inte äta, det gick inte. Jag ville bara spy, och jag vet inte om det beror på att jag mådde lite konstigt, eller om det var för att det är den 20/7-2011...

 

"Nu är det verkligen dags att åka!!" skrek pappa över hela huset, klockan 6 på morgonen. Den sista packningen var inplockad i bilen redan, så nu var det bara dags för oss att sätta oss i bilen och åka. "Laaady, kom hit vovven!" ropade jag. Lady vände sig om, och sprang raka vägen fram till mig. Jag stoppade in henne i en resebur, där jag hade lagt en filt och ett litet hundben. Lady var snäll, och la sig ned på en gång och tuggade lite grann på benet. Jag gick med buren till bilen och ställde henne i baksätet. Sedan gick jag in, och möttes av mamma och pappa som höll på att sätta på sig skor. Jag hade redan mina vita converse på mina fötter, men jag satte på mig min skinnjacka, min älskade skinnjacka. Det var sommarlov, jag vet. Men jag älskar min skinnjacka, och det var lite kallt idag. Nu gick vi mot bilen, och hoppade in. Pappa framför ratten, mamma bredvid och jag satte mig i sätet bredvid Lady. "Allting packat nu då?" sa jag. "JÄKAR, PASSEN!!!" skrek mamma. Jag sprang in och hämtade passen, och passade på att säga hejdå, till huset. Älskade svenska hus...

 

"Ni kan släppa av mig här" sa jag. Pappa stannade bilen, och jag tog med mig Lady ut och satte på henne ett halsband och ett koppel. Sedan började vi att gå mot den gamla lekplatsen. Jag såg att Sara satt på den gungan hon satt på när jag berättade vad som skulle ske för exakt 17 dagar sedan.

---

Vad tror ni kommer hända? :) Komentera!! :D

 

Idag var det söndag, och ungefär 2 veckor kvar tills jag gått ut 8:an. Jag vaknade av att min mobil plingade till, och lös upp mitt rum lite grann. Jag satte mig upp, helt nyvaknen, och gnuggade mig i ögonen. Jag märkte sedan hur regnet smattrade mot mitt fönster, typiskt sommar-väder, eller ja, det var SNART sommar. Jag tog sedan min mobil i handen, och såg att jag hade fått ett sms av mina bästa vän, Alina. Alina och jag har kännt varandra i flera år. Jag låste upp mobilen, och läste smset.

"Vi måste prata.." stog det. Hmm, vad kan det betyda? Jag svarade med "Okej, om vad?" och fick svar bara några sekunder efter att jag skickat sms:et. Alina skrev "Möt mig i den gamla lekparken om en halvtimme." Jag kollade på klockan, och såg att den var 8. Surt drog jag mig upp ur sängen och satte på mig ett par jeans och en t-shirt. Jag satte upp mitt blonda hår slarvigt i en bulle på huvudet och gick mot hallen. Mamma och pappa sov. Jag drog på mig ett par gummi-stövlar och en regnjacka, och började sedan att gå mot lekparken.

 

Jag satt på en gunga och väntade på att Sara skulle komma. Jag kände hur en klump i magen växte och växte, hur skulle jag berätta det här? Och hur skulle Sara ta det? Och den största frågan, hur skulle det bli sen? Jag tog upp min telefon ur min jeansficka, och såg att den var 5 i halv 9. Sara borde vara här snart. Och exakt som jag trodde, så stod hon framför mig. "Hej Alina" sa hon, och satte sig sedan på gungan bredvid mig. Jag hoppades att hon inte skulle märka att en tår rann ner för min ena kind. "Vad har hänt Alina?" sa Sara, och man hörde att oron fanns där i hennes röst. Jag vände mitt ansikte mot hennes, och sa: "Det finns en sak jag verkligen måste förklara, men jag vet inte hur.." Sara tog min hand. "Du vet att du kan säga allt och lite till till mig Alina" Sara rörde sin tumme över min hand. Jag kollade ner i gruset och sa sedan: "Detta kommer iallafall att förändra våra liv, rejält." Efter jag sagt det där, så slutade Sara att dra sin tumme över min hand. Hon tog tag i min hand lite hårdare, om hon märkte det eller inte, det vet jag inte. "Nu berättar du allting för mig Alina, på en gång" Jag kunde verkligen inte hålla tillbaks tårarna, så dom bara forsade ner. Jag höll för mitt ansikte med mina händer, och Sara kramade om mig. "Lugn Alina, allt kommer att bli bra" sa Sara. "Nej, ingenting kommer någonsin att bli bra!!" skrek jag och började att gråta ännu mer. Jag hörde hur Sara också började gråta.

 

---

Vad tycker ni? Tror ni att denna novell kan bli bra..? :)

Btw, det var jätte svårt att hitta passande bilder till denna del...

Nu har jag börjat med novellen I think I love you! Den här novellen kommer att handla om Alina, som ska börja 1:a året på gymnasiet snart. Hon bor i Stockholm, och har ett ganska bra liv, med vänner och hennes föräldrar. Hon spelar fotboll, och gillar att träna och hålla igång. Jag kommer att skriva på både svenska och engelska, så ni vet! Första delen ska jag börja med nu! :)

 

A beautiful dream & a terrible nightmare Kapitel 7 - One Direction in the house!

Innan Hanna kom, hann jag börja packa lite inför min resa till NY, och duscha och fixa mig. Runt klockan 18.35 ringde det på dörren. Jag sprang fram och slängde upp dörren och gav Hanna en riktig kram.

 

- Heeej Hanna!! Åhh vad jag saknat dig! sa jag.

- Hej Vanessa! Jag har saknat dig sjukt mycket med!! sa Hanna.

 

Jag sa att hon skulle komma in, och hon var lika förvånad som alltid när hon kom in till mitt hus. Vi kollade runt lite i mitt hus för det var länge sen hon var här, sen åkte mamma, pappa och Tom! Nu gick vi ut, för regnet hade upphört lite grann.

 

- Sätt dig på den där stolen! sa jag och pekade på en av stolarna som stod ute runt vårat ute bord.

- Varför då? Den är ju blöt!! sa Hanna

- Gör det bara, du kommer inte ångra dig! sa jag

Hanna gjorde som jag sa, och fick sen reda på att Louis hade suttit på den stolen igår. Hon blev helt till sig och satte sig på alla stolarna runt bordet.

- Haha okej Hanna! Nu är du ganska blöt! sa jag

Vi gick in och in på mitt rum. Där tog jag fram ett par shorts till henne som hon fick låna. Vi satt och snackade i typ en timme, sen ringde vi och beställde pizza. Efter ungefär 25 minuter var pizzan utanför dörren. Vi åt upp varsin pizza och drack 1,5 liter cola... Sen bestämde vi oss för att slå på en film. När vi hade kollat på den i ungefär 30 minuter sa jag:

 

- Hanna, jag kommer snart. Måste gå på damernas!! sa jag och skuttade ut ur vardagsrummet.

 

Hannas perspektiv:

Vanessa gick på toa nu, och jag fortsatte att kolla på filmen. Den var riktigt bra! Undra om One Direction hade suttit i den här soffan..? Jag hörde några fotsteg bakom mig, tänkte att det var Vanessa som försökte skräma mig. Sen sa en kille hej, och klappade mig lite lätt på axeln och hoppade upp i soffan och satte sig bredvid mig. Jag vände huvudet om, och DÄR, DÄR bredvid mig, DÄR satt Harry Styles!!! Han märkte att jag hade stirrat ett tag, så han sa:

 

- Åh förresten, jag heter Harry. Stort fan av dig Hanna! sa han och började le.

Vänta lite nu, visste han vem jag var?? Haha hur då? Jag försökte att hålla mig lugn, och det gick sådär. Efter en minut ungefär hörde jag en annan kille komma bakom mig och säga:

 

- Någon som vill ha mer chips? jag vände mig och och såg att Niall Horan stod bakom mig. Han log mot mig och satte sig bredvid mig. Sen sträckte han fram handen och sa:

 

- Hej! Mitt namn är Niall! Jag vet redan vem du är, Hanna! sa han och började små skratta.

Jag skrattade lite också och tog hans hand och skakade den lite försiktigt.

 

Sen efter det kände jag 2 händer på mina axlar. Sen skrek någon:

 

- VAS HAPPENIN?!?

Självklart var det Zayn Malik, oh my god. Han satte sig bredvid Niall. Sen sa han:

- Hanna, skulle du kunna hämta lite mer läsk från köket? Snääälla??

- Självklart! sa jag och gick mot köket, ganska skakis var jag.

 

När jag var i köket, möttes jag av 2 ryggar. Dom 2 vände sig om och började skrika:

- OOHH MY GOOOD DET ÄR HANNAAA!!!

Båda 2 sprang fram och kramade mig, och självklart var det Liam och Louis.

Vi hämtade lite läsk, och gick sen tillbaks till TV-rummet. Nu hade Vanessa också satt sig i soffan.

 

- Jag tänkte att du förtjänade att möta dina stora idoler! sa jag till Hanna.

- Asså OMG! sa Hanna, och alla började skratta.

 

När filmen var slut, åkte killarna hem. Jag berättade att jag skulle vara i NY  i en vecka, och vi snackade jätte mycket den kvällen. Sen blev det morgon, och vi slöade oss som vanligt. Klockan 1 hämtade Hannas föräldrar henne...

---

Hehe kanske lite för mycket One Diretion i det här kapitlet? ;)